Another day, another sorrow

Trööött. Igår var det ganska lite att göra på jobbet, så ifall vi ville fick vi gå hem kl. 21. Det ville jag, för jag var så sinnessjukt trött, men eftersom Max inte kunde hämta mig förrän typ 22 så blev jag kvar till 23 ändå, då vi egentligen slutar. När jag kom hem var jag på så dåligt humör och ville bara krypa ner i sängen och sova, men då satt Max och spelade till kl. 03 på natten! Eftersom datorn står i sovrummet så vaknar jag lite titt som tätt då när han "skriker till" (han skriker ju inte egentligen, men när man sover är ju minsta lilla ljud högt, och nog för att man ska vakna) för att det går dåligt eller bra. Klockan 02.30 sa jag till honom "Max, nu får du faktiskt sluta, klockan är halv tre. Halv tre!" Men när dom är inne i en match kan dom ju tydligen inte bara sluta på en gång heller, ännu en grej som är irritersam. Sen ställde han sig och vek tvätt efter det också (vilket är superbra, men kom igen, timingen!), och då öppnade han ju skåp hit och dit och gick omkring. Och då gav jag upp. Jag kunde inte somna om en gång till. Det gick bara inte.
 
Att gå till jobbet idag känns ungefär likadant som att gå till fängelset. JAG VILL INTE. Jag är så less på att jobba nu, mitt huvud går redan i semseterbanor, eftersom att dom flesta redan har tagit semester och åkt hem till Sverige. Jennilla och Matilda åkte för en vecka sen, Linnea åker imorgon och Anna åker om lite mer än en vecka. Det är bara jag och Max som ska vara kvar 1 månad till!! Den månaden kommer kännas som ett år, skjut mig!!
 
Så, jag säger det en gång för alla, jag hatar att killar ska ha en sådan förkärlek till data-spel!!! Speciellt natt-tid. Och så hatar jag att jobba också. Fram till semsetern iaf. Och så hatar jag när det sitter monterspindlar utanför fönstret så att man inte kan ha det öppet under natten = skitvarmt och ÄNNU svårare att sova.
 
Intagram-bild från min morgonpromenad igår. Blommande äppelträd, vackert!